Tankar om fotografi.

Allt går så fort nuförtiden.
Fastnar man för en film på tv 4 så blir strax hjärnan brutalt våldtagen av ett reklaminslag vars volym är på max och man hinner inte ens sänka volymen innan det är försent, skadan är redan skedd och känslan för filmen och det man var intresserad av är förstörd, man får börja om liksom.

Om du tänker efter så är det precis så med det mesta här i samhället, man får hela tiden börja om, få saker blir ordentligt genomtänkta. Radion repeterar samma nyheter hela dagarna, musikkanalerna manglar ut sina låtar, Mcdonalds skyfflar ut maten i hinkar, konsumera, konsumera lilla människan annars har du inget värde.

Därför blir det än viktigare att stanna upp, att tillåta sig små vardags pauser. Egentligen kan den pausen bestå av vad som helst, för mig är det fotografier. Hur tänkte fotografen här? Hur såg situationen ut?

Några av mästarna har den förmågan att skapa sinnesnärvaro i ett utsatt ögonblick, den Tjeckiske fotografen Josef Koudelka har den förmågan. Här rullar Sovjets stridvagnar in i Prag 1968.

Sinnesnärvaro!

 

En annan stor fotograf är Robert Frank som betyder oehört mycket för mig av flera anledningar. Dels hans kompromisslöshet och att ändå behålla sin ödmjuka hållning till sitt fotograferande såväl rent emotionellt som ur den intellektuella aspekten. Han förlorade sin dotter i en olycka och hans son diagnostiserades schitzofreni under en och samma tidsperiod och i ett skede av hans liv som skulle betytt slutet på all lust att ta bilder överhuvudtaget för vem som helst. Istället använde han sin fotografi i terapeutiskt syfte och det hjälpte till att läka hans själ så pass mycket att han orkade stiga upp ur sängen i alla fall, jag vet inte om jag hade överlevt en sådan händelse än mindre ta några bilder, eller så hade jag kanske det, jag vill inte veta. Jag fotograferade honom i samband med att han tilldelades Hasselbladspriset 1996 bilden är bara kopierad i en kopiator, har inte hunnit scanna in den ännu.

Hasselbladspriset 1996

”When people look at my pictures I want them to feel the way they do when they want to read a line of a poem twice.” Robert Frank, Life (26 November 1951)

Hasselbladspriset 1996

 

 

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

w

Ansluter till %s