Tog en sväng hem till HC – kände mig sugen på gott kaffe med sällskap och förhöra mig hur vernissagen gick senare på dagen efter jag åkt hem.

Ut genom dörren kommer denna lilla underbara varelse som heter Hope till på köpet. Alltså smäller man inte av vet jag inte hur man är funtad. Hade svårt att fokusera på vad HC berättade – upplevde liksom bara fragment, förstod dock att allt varit suveränt bra i alla fall.

D