Vi reser oss ur ett limbo. Stenen rullar tillbaka nedför berget rakt emot oss, igen och igen. Vi spottar i nävarna – tar nya tag, fram växer nya hopp, nya drömmar. Så håller det på, så håller vi på. Utbrända själar springer i ekot av det som en gång varit. Mobilen på armen, nya barnvagnen skjutsar framtiden. Latten skvalpar över ned på asfalten, vi är ett med illusionen.
En gruvort i Sverige 2018 förlorade kampen 1972, en ort av många. Kineserna skulle visst köpa berättar någon, gav oss nytt hopp under ett par veckor. Jag undrar varför måste alltid andra skänka oss nytt hopp, ny kraft och vilja att bygga för framtiden. Kanske är det bäst att hoppas på en lottovinst?
Fotograf Dan Crona 