Hoppa till innehåll

Ja, det är märkligt…

Solitude

Våren kommer och vad gör jag? – jo, jag börjar kolla ned i det svarta hålet. Det är hur märkligt som helst eftersom jag tror mig vara en människa av det positivare slaget.

Fåglar sjunger för fullt och livet börjar återvända till världen utanför dörren – utanför mörkret, det ljusnar och då passar mitt undermedvetna på att spela mig sprattet som jag så här dags i livet känner så väl igen.

Jag vet vad den vill, jag vet vad som kommer i slutänden men det är jobbigt lika väl medans det pågår. Promenadernas tid har börjat, helt klart, det är det enda som faktiskt hjälper.

På denna rundan tog jag med mig X E1:an och Jupiter 3:an så klart. De har också mått dåligt och behöver lite pepp. Kanske är det lite löjligt men jag betraktar dom som mina bästa vänner – de finns alltid där och hjälper mig när jag behöver det som allra mest. Nu är det färdig gnällt för ett tag 😉

Helt oredigerat

1 svar »

Arkiv

Fragile…

%d bloggare gillar detta: