Ja, livet kan vara lite märkligt för en man som går omkring i en slags dimma. Idag tog jag färdtjänsten in till byn för att fylla på mitt medicinförråd, en sådär lagom alldaglig händelse i en före detta vägriddares vardag eller hur man ska säga?
Jag har alltid med mig min kamera, till och med när jag åker till närmaste Icabutik, ni vet, först slänger man sopor, sen handlar man. Man kan ju se en bild i minsta lilla vardagssituation.
Efter apoteket gick jag in på Humles kafé, taxin hem kommer om en och en halvtimme så en sallad fick det bli. Där brukar sitta mycket ”gnestafolk” och fika och domdera om vardagen, idag var det inte så, bara två som jag i och för sig pratade med men den där närheten i samtalen som man vill ha aldrig dök upp så jag gick över till biblioteket för att hitta Hans Jonssons vackra fotobok om samerna. Men den är så pass ny så de skulle mejla mig hem när den fanns på plats.
Men en kille som suttit bakom en hylla inne i bibblan dök upp för att snacka om Hans Jonsson och det som var mest otroligt var att han var född i Malmö hade sommarstuga på Sturkö och jobbade som frilansjournalist åt våra trädgårdstidningar. Hans fru studerade på Vårdinge folkhögskola och han sitter i bibblan och skriver artiklar. Och själva grejen här är att han vuxit upp på samma ö i Karlskrona som jag, så vi hade det mycket trevligt under den timme jag hade kvar innan taxin kom.
Jag nämnde bara att jag var född i Malmö men inte att jag bott i en gammal lägenhet på möllevången- en lägenhet som låg bredvid adressen till NP Möller. Men helt otroligt trevligt var det att möta en likasinnad människa från samma platser där jag formats.
Fotograf Dan Crona 