I en glaskula…

Att vakna och först må lite sådär för hur livet liksom har blivit kan vara påfrestande. Kom att tänka på min situation där ett annat stort ingrepp ägt rum i min kropp när jag var i 40 års åldern. Utvecklade något som kallas panikångest och blev hemma i 5 år innan jag lyckades ta tag i livet.

Nu, 16 år senare befinner jag mig i en liknande situation men panikångesten är inte där denna gången, inte en chans. Nu när jag är 56 så har jag lärt mig vem jag är, vad jag kan…

%d bloggare gillar detta: