Tog mig tillbaka ett par månader bakåt i tiden till planket utställningen. Tittade, kände efter och funderade och passar också på med att längta till nästa års plank en liten stund den här blåsiga oktobermorgonen. Bestämde mig för att publicera helt obearbetade fotografier, det hänger liksom ihop på något sätt. Enkelt och rakt på, lite som allting kan vara när man tillåter det som händer vara just så.

Har insett att jag personligen tycker om det sättet allra bäst faktiskt. Att välja bort att ”jobba sönder” sådant som man känner att det betyder mycket för en.

Rätt skönt faktiskt.

Tar mig vidare till sådant som görs i dagsläget och konstaterar att så mycket fotograferat blir det inte, det kan faktiskt vara ganska skönt det också. Ladda om liksom, som när man körde analogt och var tvingad att köpa mera film för att kunna fortsätta med att förverkliga sina känslor.

”Meningen med mitt projekt är att ta tag i vägarnas räcken för att hålla mig kvar och inte kana ned i diket egentligen. ”Been there donet hat got the famous t-shirt”!
Ett urklipp ur min kommande bok som handlar om ja, ens liv, allt inkluderat. En sammanfattning, en förpackning på nåt vis. Så klart kommer den att innehålla bilder/fotografier fångade längs vägarna.

Ja, snart är det dags igen vilket såklart känns härligt på alla sätt och vis tycker att det räcker med att kolla in Anders Engmans ansiktsuttryck på den stora bilden. Tyvärr är ju Gnesta Planket numera nedlagt men Planket i Stockholm lever kvar i allra högsta grad!

Hen har hängt med mig under ganska många är men liksom hamnat lite vid sidan av under en längre tid nu så det får bli dags att kicka igång den här ”gamle” vännen igen.
Har funderat lite till och från på att radera allt som skrivits och gjorts här men nej varför då?

Hej! tänkte starta en workshop inom hur man tar sig vidare i sitt bildskapande där upplägget är enkelt och vi kommer att använda oss av Teams virtuellt men också ses och genomföra en del övningar så klart i den mån det fungerar för alla. Material kommer att finnas att ladda ned från den här workshopen ”rullande” märk väl nu att den här workshopen egentligen inte har någon tidsbegränsning eftersom det vi ska få gjort ska man känns sig färdig med, kommit nån vart som man brukar säga! 😉

Prislappen tänker ni såklart nu vilket är helt rätt. 1250:- per deltagare är den.

Levande deltagande medmänniskor, vilket behöver sägas numera.
För inte så himla länge sedan var detta konstaterandet självklart.

Tror att ni vet vad jag menar.

Femtionio gånger har man varit med om det här ”eventet” och alltid är det lika spännande, eller nja, ordet spännande är väl kanske inte den rätta benämningen egentligen, hm, omvälvande funkar nog bättre, känns mer rätt på nåt vis.

Vilka emotionella berg och dalbanor man genomgått.
Jobbat stenhårt för att hitta den där förväntade känslan av kärlek till sin familj, till sig själv, ja, till livet självt på nåt sätt.
Kommer att tänka på känslan som infann sig när jag började förstå den svartvita versionen av filmen Tarzan de brukade visa under ens uppväxt. Och vi hade faktiskt bara en svartvit tv när jag var en fem-sex år, sen kom färg, men ärligt det är sällan jag tycker om färg på film eller fotografi, eller jo, men då måste det vara selekterade sektioner som i Francis Ford Coppolas eminenta film ”Rumble fish” där fisken i huvudpersonernas akvarium var i färg.

Hade börjat med planen att lägga ned min blogg, min domän som är så full av bilder och tankar.
Vaknade till och kände att nä vet vad.
Många års tankar och funderingar skulle försvinna bort, ärligt talat vet jag inte varför som det började kännas på det viset.
Däremot ska jag bygga om bildbanken som ligger och skvalpar i vågorna genom att göra bilderna mindre i sina storlekar. Det är lite onödigt med 10-20 mb´s bilder på webben liksom.