Författare: Dan Crona
Jag fotograferar och skriver ibland.
Ett ben kvar…
Hon arbetade som truckförare och blev påkörd en dag på jobbet.Förlorade ena benet.Men hon jobbade nu, jag träffade henne en av hennes första dagar när hon var tillbaka.Uppdragsgivare var Dagens … Fortsätt läsa Ett ben kvar…
Solnavägen 1 e…
Den upp och nedvändna världen håller på i full galopp.Rubriker, artiklar i tidningarna häller salt i såren, varje dag. Försöker, försöker, försöker, att komma tillbaka till den jag var en … Fortsätt läsa Solnavägen 1 e…
Att finnas…
Att närma sig, ställa frågor.Arbetare, flyktingar, folk på gatan…
Tillvaro…
Kuratorn och jag ses varannan vecka…
Det kommer fram minnen, upplevelser under samtalen vilka också ger energi och tro på att det kan funka med en ny väg att gå på trots handikapp, du vet ”du ska bara”.
Tankar, ja, lite tankar bara…
Dagens Nyheter, ETC och morgonkaffe! Varje morgon, ut på en emotionell resa i världen, lokalt, regionalt.Moppeåldern, första bilen, tjejen, lägenheten och dagsläget. Ja, hur är det? Funderar på hur händelser … Fortsätt läsa Tankar, ja, lite tankar bara…
Jag är svag, utsatt och ensam…
Så hårt och konstigt det blev.Strävat efter någonting som är acceptabelt av andra. Blod, svett och tårar.Glädje, uppskattning, mental belöning. Framtid och samtidigt dåtid.Men jag tänker inte ge mig. Jag … Fortsätt läsa Jag är svag, utsatt och ensam…
Färg…
Det förekommer rätt sällan fotografier i färg här. Berättelser i svart vitt ligger liksom närmare hjärtat på något sätt. Men här är några färgfotografier i alla fall.
Glädje…
Visst kan man vara glad en helt vanlig lite grå höstmåndag!
När jag var liten och jag kunde gå!
Att ta in, ta åt sig, omvandla hur man klarar sin nya vardag jobbar väl alla med.
Fotograf Dan Crona 