Den upp och nedvändna världen håller på i full galopp.
Rubriker, artiklar i tidningarna häller salt i såren, varje dag.
Försöker, försöker, försöker, att komma tillbaka till den jag var en gång.
Vissa dagar funkar det inte, andra funkar det helt okey.
Tabletterna jag tvingas äta för att hålla igång hjärnan ställer till det.
Slutar jag, dör jag.
Det vill jag inte.
Man går upp i vikt av medikamenterna och det är knäckande.
Jag äter mycket mindre än under mitt aktiva liv, men så är det säger läkarna.
Du går upp, eller går bort.
Jag måste vända på detta, kom i kontakt med ett överviktscenter i STHLM.
Det var minst 14 dagar sedan jag försåg min värld med nya fotografier, när hände det sist?
I väntrummet fanns nya motiv.

Mamman och pappan satt där med sin son ett bra tag. Mobilerna var viktigare än att umgås.
En kvinna satt med sin bok, jag frågade – får jag ta en bild.
Det fick jag…
