Dikterna är av Harry Martinsson

Barndomens skog

Barfota från tuva till tuva jag sprang
sökande bondens kor,
såg hur den speglade himmelen vred
i tjärnen sitt tottmolnshjul.

Det var i sommarens skogar där livet lekte,
kvällen var djup av trast och himmelen hög av svala.
Ingenting kom av allt jag drömde och ljög mig,
men minnet livar mitt liv och minnen är färdiga drömmar.

Till lingonfjärran därinne
i sommarens egen socken
sträcker min dröm ibland
liksom en trana om våren.

Lyckflätning

Än minns jag de lyckliga åren
då lyckan var lycklig och såren
ej lyckats få lyckan ur spåren;
då lyckligtvis ingen med lycka
helt lyckats att lyckan förycka;
då lyckan var lyckad som lycka
och lyckades bra, till all lycka.

På stigar där lyckan kan mötas
och lyckan med lycka förnötas
fördrev jag i lyckliga hagar
de lyckliga ostarnas dagar.

Nu lyckas jag liksom de flesta.
Nu vet jag om lyckan det mesta.
Nu ser jag till mer än till lycka
och lyckan kan ej mera trycka.