Sju stolar och en gympabänk

Vi går mot slutet av en intensiv tid – och en ny står för dörren. Det är väl lite så man kan sammanfatta sommaren och hösten. Jag tycker väl att jag känner mig lite snuvad på den här sommaren så här i eftertankens kranka blekhet. Den liksom ville sig inte riktigt. Konstant blåsig och lite ogin på något vis.

Men nästa sommar ska jag minsann skaffa mig den där efterlängtade moppen, åka på den där fisketuren, sola på den där stranden och höra insekterna åka förbi på sin egen autobahn – höra barn skratta och leka på håll, se den fåfänge gömma sig i vassen, höra vågorna skvalpa mot stenarna och bara vara så där lycklig som man kan vara på sommaren när kraven ligger nedpackade längst ned i framtidens byrålåda

Det var väl egentligen allt jag hade på hjärtat för tillfället.

%d bloggare gillar detta: