Hoppa till innehåll

Och rätt som det är har dagen gått…

Egentligen skulle jag inte suttit vid ”datan” i dag och redigerat gamla bilder. Jag har lyset på moppen att fixa, sortera upp alla mina kläder som hänger över en herrbetjänt och en del annat att göra. Men det blev liksom skönt att dröja sig kvar i minnena när jag satt och kollade igenom arkivet.

Men vi tar det lite från början.

Det kom någon och tittade på mina bilder på planket igår och hen frågade – fanns det inga glada människor, de är ju inte glada på bilderna?

Jag svarade, att det var liksom så det såg ut. Men idag funderade jag vidare på frågan och undrade om jag verkligen inte tog en enda bild på någon som var glad. Livet är som en köttfärssås liksom, ibland lyckas man laga en fantastisk, andra dagar blir den mera som en helt vanlig tisdag närsomhelst och det spännande med just köttfärssås är att när jag väl lagar en, så blir den aldrig någonsin helt likadan som den där bästa.

Men nu var det inte såsers tillkomst vi skulle prata om utan ifall fanns det några glada bilder från min resa till Polen 1989. Ska väl erkänna att jag lyckades hitta tre av hundratals bilder. Antar att det liksom var på det viset trots allt, så jag får väl åka dit igen och undersöka ifall det går att hitta fler glada människor under 2018.

För nytillkomna läsare kan jag ju berätta att natten vi åkte hem revs muren inne i Berlin men det är en annan historia.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

Arkiv

Fragile…

%d bloggare gillar detta: