Läser DN till morgonkaffet som vanligt.
Ser alla rubriker, läser en del artiklar.
Delar en och annan, fråga inte varför det känns liksom bara viktigt.

Minns tiden med mina barn, när de var små.
När det var nåt extra viktigt för dom att relatera till förändringar sa de ofta.
När jag var liten, och kunde gå.
De placerade sig själva i det nya på nåt sätt, ibland kändes det
som om de var så mycket klokare…
