Kategori: Fotografi
Pojkarna och hunden…
Två pojkar och en hund på en bakgata i Polen 1989. En bild som har påverkat mig sedan jag tog den med min Leica M2 men en del bilder har man svårt att få till i processen liksom – att göra ut inifrån.
Men nu får den duga som en slags sammanfattning och duger gör den för mig ärligt talat. Den har hittat sin roll att spela.
Jag måste i mina bilder ta personlig ställning.
On Verra Bien är en bok om Christer Strömholms arbete och filosofi. Ansvar – att personligen ansvara för sanningen i bilden. Insikt – ett flertal erfarenheter som växer samman till … Fortsätt läsa Jag måste i mina bilder ta personlig ställning.
Upp & ner – hit eller dit…
Vi åker alla en slags livshiss – ibland stabilt pålitligt och bra ibland på lite slak lina där man egentligen aldrig vet.
Orolig tid…
Vägkrogar som var stora är nedlagda, kocken som arbetar i en är ensam- arg och orolig för framtiden. Men det finns andra sidor som man fick uppleva under studenten i Helsingborg, ett stort hopp om framtiden så klart. Folk var ensamma och hade sällskap samtidigt- det är liksom fint och bra att får uppleva ändå på något oförklarligt sätt. För mig är samhället förändrat…
Efter många år…
Jag har saknat Helsingborg. Själen fick mycket påfyllt under tiden som jag formades till nyfiken. Min vän Stefan bor där – honom jag tog min första riktiga bild-resa till Polen med 1989. Idag har han en stor familj så det var nog minst 25 år sedan vi träffades.
-Tjänare kompis! jag ska ned på kurs till Helsingborg, ska du hänga med? Efter många försök att åka till min gamle vän så öppnar sig en möjlighet tack vare min nya vän.
Folkhemmet…
Som barn letade man stubintråd i olika färger, rött, grönt, blått och gult. Man hörde hur det sprängdes längre bort där de byggde nya bostadsområden. Man virade in stubintråden runt … Fortsätt läsa Folkhemmet…
En berättelse om en fiskare på Vållö…
Att leta igenom bildarkivet är intressant och man kommer liksom ihåg jobb man gjorde för typ 25 år sedan.
Roligt är det att hitta originalnegativ och undra över hur man funderade.
Hur ville man ha sina kopior egentligen?
Hur går man vidare?
Hade väl egentligen inte tänkt att skriva om det här men det pockar på för det upptar mina tankar precis varje dag, ibland flera gånger om dagen. Det vill dra … Fortsätt läsa Hur går man vidare?
Färjan över..
Det är så lätt hänt att alltid längta till någon annanstans – det där roliga eller spännande som alltid tycks hända en lite bit bort hela tiden. Alltid utom räckhåll.
Fotograf Dan Crona 