Kategori: Tankar för dagen
Väntan på något gott…
Att bo på en ny ort under veckorna kan väl vara intressant. Men utan körkort och som (nyhalvblind) så gäller det att ha ett inre mod och styrka till alla nya intryck, mentala tillstånd och möten med andra människor som också lever på strålningsklinikens hotell. Reflektioner och en vilja för att förhindra en kollaps liksom…
Saker och ting förändras liksom…
Det var ett tag sedan som jag lät mina tankar få komma fram. Det blir inte så många nya bilder som liksom håller flödet i gång om ni förstår hur … Fortsätt läsa Saker och ting förändras liksom…
Upp & ner – hit eller dit…
Vi åker alla en slags livshiss – ibland stabilt pålitligt och bra ibland på lite slak lina där man egentligen aldrig vet.
Bussfönstret…
Det är en del år sen nu då man satt o lekte med mobilen under bussresan hemåt och det är ännu längre sedan man gick på något tivoli med moster … Fortsätt läsa Bussfönstret…
Orolig tid…
Vägkrogar som var stora är nedlagda, kocken som arbetar i en är ensam- arg och orolig för framtiden. Men det finns andra sidor som man fick uppleva under studenten i Helsingborg, ett stort hopp om framtiden så klart. Folk var ensamma och hade sällskap samtidigt- det är liksom fint och bra att får uppleva ändå på något oförklarligt sätt. För mig är samhället förändrat…
Efter många år…
Jag har saknat Helsingborg. Själen fick mycket påfyllt under tiden som jag formades till nyfiken. Min vän Stefan bor där – honom jag tog min första riktiga bild-resa till Polen med 1989. Idag har han en stor familj så det var nog minst 25 år sedan vi träffades.
-Tjänare kompis! jag ska ned på kurs till Helsingborg, ska du hänga med? Efter många försök att åka till min gamle vän så öppnar sig en möjlighet tack vare min nya vän.
Mitt hjärtas fågel…
Hemikring, där jag är uppväxt. Jag hade inte råd att gå på sommarkvällarnas spelningar på bastionen. Brukade åka ut till Sturkö ifall det inte blåste och lyssna på Björn Afzelius när han spelade på bastionen medan jag fiskade…
Men det finns annat som är viktigt att leva för något som är som stjärnorna som vindarna, du är det finaste jag vet…
Den unge trummisen…
Vi träffades på en gata för en rätt många år sedan nu. Lite nervöst frågade jag om jag fick ta en bild. För min personliga del var detta en milstolpe … Fortsätt läsa Den unge trummisen…
Det är bra…
Det bankar på dörren nedanför trappan – vem är det ropar jag när jag sitter med min kaffekopp?
— Det är jag, ”P” jag ska fylla på dina mediciner!
När man blivit av med körkortet på grund av blindhet så känns detta ändå väldigt befriande och han är väldigt trevlig så det fyllde på med den energi som jag saknar om dagarna.
Annars är det spännande med att utveckla sig lite mer…
Jag ringer min gamle vän och kollega Mats Ottosson som jag jobbade ihop med för många år sen nu. Det var en utvecklande tid och jag saknar den ibland – ni vet sådant som händer en när man liksom kommer vidare i sin kreativitet. Hur som helst är boken Sveriges Sötvattensfiskar som han har gjort tillsammans med Fotografen Jörgen Wiklund en fin och intressant bok för en gammal sportfiskare…
Tankar för dagen..
I går så var jag iväg på en fyra timmars rehab resa till Nyköping och det var rätt roligt att märka att minnet håller på att komma tillbaka – inte helt, men på väg.
När jag sitter o väntar vid entrén kommer en personal fram och frågar om jag minns henne – hm, jo, det gör jag berättade jag för henne. Hon tyckte att jag såg mycket piggare ut i alla fall och det kändes hoppingivande..
Äntligen kom mitt fisheye i alla fall och det kommer nog att bli en del intressanta bilder tagna med det framöver…
Fotograf Dan Crona 