Som studerat för kejsaren”. Jag tillåter mig att travestera den välrenommerade bildanalytikern Roland Barthes legendariska ord som du kan hitta i boken ”Det ljusa rummet, tankar om fotografi. Han betraktar en bild av generalen Bernadotte och säger ” jag ser de ögon, vilka såg Kejsaren”
Förhållningssättet till fotografin som historiebärare är viktig och hisnande. Jag har tidigare berättat om världens allra första porträttfotografi av en människa, men gör det gärna igen och det känns väldigt aktuellt så här i ”selfiens” tidevarv.
Robert Cornelius tog 1839 den här bilden av sig själv. Jag tycker mycket om bilden och kan sitta och fundera mycket runt omständigheterna kring skapandet av porträttet.
Men nu tillbaka till fikastunden med Bengt Björkbom som studerat på Christer Strömholms berömda fotoskola och som är en inspirerande bekantskap.
För mig personligen är Christer Strömholm en slags svensk fotografis verkliga ”Kejsare” och jag väljer benämningen fullt medveten om att han om han levat eventuellt skulle göra processen kort med mig. Jag mötte Christer bara på håll genom föreläsningar, men hans bilder mötte och möter jag precis nära och inpå. Jag har också haft förmånen att delta i en föreläsning med Carl Adam Nycop som i sin roll som chefredaktör för tidningen SE en gång i tiden skickat ut giganter som Christer Strömholm och Lennart Nilsson på fotouppdrag innan tidningen LIFE fick upp ögonen för dom. (Undrar lite hur morgonmötet på redaktionen lät förresten?)
Kolla gärna in Bengans blogg som är en aldrig sinande källa av intressanta fotografiska kulinariska funderingar och en tröst att läsa i tider av en oftast ”skev ”syn på fotografi i alla fall mitt tycke ska jag väl kanske lägga till.

Skandalen att Nikon ger förstapriset i en viktig fototävling till en genommanipulerad bild talar sitt tydliga språk att man håller på att tappa kontrollen i branschen.
Till sist. Jag kan inte låta bli att undra vad som hänt kring den här dricksvattenpumpen genom åren. Vilka händer har pumpat upp det dagliga vattnet här. Vad drömde de här människorna om? Om man lyssnar riktigt länge kan man kanske höra barna-skratt en varm sommarkväll i den ljumma vinden.
Ett svar till ””Ibland fikar jag med den”
Jag läser Bengt blogg varje dag. Det är en trevlig vana jag ägnar mig åt till kaffet på eftermiddagarna. Ibland får jag nåt att fundera på. 🙂
GillaGillad av 1 person