Dagen till ära – begav vi oss ut på en längre promenad ut i våren. Nicole visade mig en ny fin runda och man kan verkligen känna hur det bokstavligen exploderar av liv precis överallt i markerna nu – det är fascinerande och förmodligen är det en åldersgrej det här med att man uppskattar blommor så mycket nu, funderar jag när vi går där längs stigarna.
Visst har jag tyckt att det varit fint att titta på förr, men det har liksom räckt med det.
Nuförtiden är det annorlunda, nu upplever jag det intensivare. Som om det liksom kryper in i ens celler – jaja, jag besväras av pollen som så många andra men ändå. Vi avrundade med ett premiärdopp i avlasjön så här mitt på en tisdag.