Man börjar komma in i lunken nu…

Jag har tagit en sådan här bild på ett springande fritt barn förr – med det mörka runt omkring – har den som huvudbild på bloggen.

Funderade lite på varför och för mig är det en hög igenkänningsfaktor i de här två bilderna. Hur som helst så är det inte läge att hålla på med att analysera det nu.

Tyvärr blev bilden överexponerad i ansiktet så pass mycket att jag inte kunde plocka fram någon ton, men medan jag jobbade med bilden så tänkte jag att det inte gör någonting – det liksom förstärker känslan av sårbarhet och liv samtidigt. Jag vet inte, den får ligga här på bloggen och skvalpa och med lite tur kanske mogna fram om ni fattar vad jag menar, man ska inte vara så ängslig för att testa lite olika förhållningssätt till det man håller på med.

Resten av bilderna är lite mera självklara snapshots från en resa vi gjorde igår – det var en välplanerad bussresa – billig och bra med mat och allt inkluderat. Nio slussar på Göta kanal med stopp i Cloettas godisbutik (vi trodde vi skulle få se fabriken, tji fick vi)

Men det var sommarskönt, avspänt och omhändertaget, luftkonditionerad buss och den krävande familjen som ställde till en liten scen på kanalbåten när det var för trångt kring borden i restaurangen ombord på båten vilket gav lite dynamik på det hela taget.

 

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

w

Ansluter till %s