Sätter mig i taxin, frågar om vi ska hämta någon mer patient?
– Nej, bara du och jag idag!
– Fyra sista siffrorna, Dan!
Betalar en hundring för trippen till Endokrin där det är dags för halvårskontroll.

Den känns bra att vi gör, mest med tanke på obalansen mina mediciner ska väga upp.
Snurrighet, svimningsattacker, tröttheten börjar bli ett minnesfragment av mina första månader hemma.
Att ställa om allt man annars inte tänkt på har bara det varit en resa.

Vi börjar prata viktiga filmer – han frågar, vilken är din, vilken av alla filmer du har sett har påverkat dig mest? – det får räcka med en, understryker han.
Det drar igång en intressant och behaglig tankeverksamhet.
Rumble Fish utan tvekan, säger jag, regisserad av Francis Ford Coppola 1983.
Sen har vi Kristi Sista Frestelse, av Martin Scorsese, båda två har påverkat mig otroligt mycket.
Vilken är din favorit, undrar jag? – utan tvekan Seven, säger han.

Vi ler båda, tystnar lite, han kör om, ligger bakom, är försiktig, vilket är bra i den allt hetsigare trafiken.
Han ska studera till läkare och har precis gått igenom en process för att få permanent uppehållstillstånd i Sverige, landet som för mig alltid varit en fristad i världen där människor på flykt äntligen kan få börja bygga sitt liv, nu idag tack vare politik byggd på nazistiska tankar sällar sig till den världsliga förvirringen och osäkerheten där total egoism blivit det främsta vapnet.

Den trevliga och glada sjuksköterskan väger mig och gör en totalkoll med någon apparat och undervisar mig i självmedicinering av hydrokortisol med nål vid krisläge, – efter att du har varit tvungen att rädda dig själv måste du direkt åka in, berättar hon, känns sådär, men fakta är fakta.

Det känns som om min endokrinläkare och jag är bra vänner nu efter den långa tiden vi har lärt känna varandra. Vi går igenom de tretton tidigare lämnade blodproverna, – finns inget att oroa sig för säger hon varmt och gott för hjärtat utom att vi måste öka dosen av din nattspruta, den som ökar din ämnesomsättning du vet. – Jag har en fråga bara, säger jag, går det att minska mitt testosteron som måste på under morgonen? – Nähä, du understryker hon, den är superviktig. – Varför vill du minska, frågar hon? – Jo, jag förändras mentalt, den gör ingenting alls vad det gäller samvaron med min partner men det antar jag också hänger ihop med totalförändringen efter ingreppen.

– Jo, säger hon, och underförstått förstår jag ju att jag får vara glad ändå när hon fortsätter, – vi ger dig bara det du behöver för att fortsätta på din väg genom livet.