Jag har förvisso lovat att inte visa några bilder från mitt senaste projekt förrän det är klart men nu efter attentaten i Bagdad kan jag inte låta bli att reflektera.
De flesta verkar liksom använda ordet ”ensamkommande” som om man pratar om för varmt kaffe till frukosten eller att en nagel sprack under trädgårdsarbetet.
Men ordet betyder att en lite kille eller tjej skickas iväg ut på en livsfarlig resa i ren desperation och ingen vet om de ska ses igen överhuvudtaget.
Det gavs ett tillfälle att åka över till Åland på ett jobb mot slutet av säsong 1. Som de flesta andra har jag kryssat men aldrig gått i land vilket det kommer att bli ändring på helt klart. För mig känns det som Blekinge och barndomens ö – Sturkö och här ska det upptäckas mer framöver förhoppningsvis. Medan jag väntade på Nicole i Björkhagen passade jag på att ta lite gatubilder. Jag lekte fritt med teknikerna vid ut-görningen och kommer säkert att göra om en hel del av bilderna med tiden.
Det är midsommar igen och vi åkte till Malmköping för att injicera lite lek och traditioner.
Kvällen avrundades med grannarna och mycket tid på ljugarbänken och god sill.
Trevlig, härlig och en meningsfull midsommarhelg till er alla!
Yoda hade nog sammanfattat veckan ungefär så.
Jag uppskattar grusvägen upp till vårt hus.Vad gör lite damm på fönstren ibland bara man slipper lukten av asfalt och avgaser, bilar som tutar och alla de som ska fram oavsett vad som är framför dem.
Oändliga bilköer
Trötta irriterade människor fingrar på mobilen under 35 minuter i Eugeniatunneln.
Fem olyckor säger en röst på radion – en lastbil brinner.
Vår gröna dörr hälsar välkommen hem, nu ska jag dammsuga och putsa fönster – lyssna på radion och andas inåt en smula.
Jag försökte hälsa två gånger på vaktmästaren där jag stod på gräsplanen och fotograferade fotbollslag. Försökte få honom att stanna till på ett artigt sätt där han åkte förbi på sin gräsklippare men han undvek mig och såg nästan hånfull ut båda gångerna.
Jag höll ett öga på bommen när jag hade tid – tänkte vissla ifall jag såg honom gå dit o låsa den men jag missade tillfället och när jag var klar för kvällen – ja, efter en 14 timmars arbetsdag var bommfan låst och jag visste inte hur jag skulle komma ut.
-Du kommer ut därborta om du följer cykelvägen, fick jag veta. Den här kvällen irrade jag runt på cykelvägarna i Vårby i säkert 20 min innan jag hittade ut. Helt torr i munnen, trött o sliten nuddade mina bildäck laglig asfalt och jag önskade att jag slitit av den hånleende vaktmästaren från sin gräsklippare och berättat ett och annat för honom vad jag anser om illvilliga oförstående människor. Ibland önskar jag att jag hade ett annat arbete – sitta och spela vackra toner för en matfryntlig publik – alla välvilligt applåderande min fingerfärdighet dästa av vin och god mat.
Idag stod det morgonkaffe och lite random genomgång av bildarkivet på menyn. Jag gillar att göra det innan dagen sätter igång och jag hittade en bild som jag publicerat några gånger nu men som jag valde att göra helt i svart-vit denna gång – med svarta kanter, Tri-X 400 korn och allt.
Kändes lite som att träffa en gammal vän man inte sett på ett tag – att de ler och utstrålar stolthet och värme gör ju inte bilden sämre, det blir en bra dag idag!
Jag tyckte mycket om Jonathan Livingstone Seagull av författaren Richard Bach. Och jag ville göra en triptyk baserad på en ”fri mås”. En som liksom inte enbart vill flyga för att kunna fånga sin mat utan flyga för att det är så häftigt och utmanade att flyga. Bilderna blev mörkare än jag hade tänkt mig från början. Men på något sätt innehåller de inte bara mörker utan också ljus och hopp.
#visomgörinnehållet
Söndagsmorgon. Och jag försöker andas in ledigheten som en som precis varit ute på djupt vatten och äntligen nått ytan – tar in händelser, ler inombords.
”Älgatidig” start idag på Alléskolan i Hallsberg – i dagens läge hade man nog sagt ”svintidigt” men på min tid var alla kraftuttryck med ”älga” framför en klar markering att här händer det tunga grejor med mycket transpiration och vilja inblandat i vad som nu göras skall.
Efter min fight med en envis spindel vilken jag slängde ut genom fönstret på mitt hotellrum – inte mindre än 5 gånger, kunde jag somna tidigt igår som tur var.
Mina kollegor heter Martin och Susanna – den sistnämnda ville köra porträtt idag därför har jag inte så många bilder på henne, plus att jag tyckte Martin såg ut lite som en frontfigur i nåt indieband från Emmabodafestivalen varför han fick bli mitt motiv för dagen så att säga 😉
Det var roligt men kallt i vinden och vi hade i alla fall uppehållsväder.
#visomgörinnehållet
I morse åkte jag in till koordinaten i Oxelösund för att lämna in bilder till Sörmlands fotosalong som öppnar nu på lördag kl 11:00.
Just den här salongen är lite extra rolig för mig och ifall ni kan komma till elva-snåret på lördag så får ni veta varför.
#visomgörinnehållet
Svårt att sova efter en ganska lång period med gashandtaget i botten- sitter och scrollar igenom världen och vad den säger till mig. Kungen ryter till mot Chris och det sprids falska rykten om att Jack Black är död.
Frågor dyker upp inuti mig som – vad händer ifall jag kopplar ned och kopplar av de sociala vagnarna som någon hakat på mig? Vem blir jag då? finns jag kvar?
Fotograf Dan Crona 