Vaknade lite tidigare idag än jag brukar, men hade ändå sovit ungefär 10 timmar enligt min ”snarkis” tidsangivningsfunktion.
Sånt gör en glad, har ju agerat lite ”hipp som happ” vad det gäller mornarna på senaste tiden.

Det känns som om jag håller på att förändras nu igen. Tumören har krympt och en medicinsk balans verkar ha infunnit sig utöver det här glädjebeskedet jag fick via telefon för ett par veckor sen nu.

En tidig morgon efter strålningen för ett år sen nu, befann sig brandmän på övning framför parkbänken jag brukade sitta på efter den dagliga dosen. Tog ett par bilder under deras arbete som jag tänkt att bra att ha men inte riktigt vetat vad ska jag ha dessa till?

I förrgår åkte jag in på endokrin i alla fall för lite sammanställnings snack med bra läkare och sjuksköterskor. Det kommer att bli så nu ungefär en gång i halvåret vilket känns helt okay, mitt i allt.

Den där gamla kyrkan i Botkyrka känns väldigt rätt i alla fall…