Som en aning av tomheten

Jag gav mig själv ett uppdrag att fotografera tomheten för några månader sen och har nästan blivit knäpp på kuppen eftersom jag har inte kunnat sluta tänka på alla möjliga lösningar och inget har känts rätt eller ens i närheten av ämnet.

Hur fasen gör man?

Det blev en lång process kan jag säga innan jag ens lyckades närma mig frågan. Det har varit barndom, nutid och dåtid och jag vet inte allt som runnit igenom mitt system. Det känns som om det vore förmätet att påstå att jag har lyckats ens nu, men jag är på god väg tror jag.

Den här bilden behöver visas om och om igen tills folk fattar vad vi är kapabla till i vår grymma dumhet. Ur det här hålet i en gaskammare i Auschwitz kom den fruktansvärda Cyklon B gasen- ovanför hålet – därute under den fria himmelen stod en familjefar eller en ung människa och medvetet tog livet av tiotusentals människor under förevändningen att de skulle få duscha efter en vidrig resa i en boskapsvagn, under förhållanden man knappt ens kan föreställa sig. Jag vet att det är jobbigt att ta in men vi måste titta och vi måste diskutera och försöka ta den verkligheten.

Respekten för de som utsattes för det här kräver det av oss, och vi får heller inte glömma de som gav sitt liv i det fruktansvärda kriget vilket gav oss det Europa vi kan leva och frodas i idag. Vi får aldrig någonsin glömma, vi får inte svika de som levt före oss lika lite som vi har rätt att svika de som kommer efter.

Göran Rosenberg skriver om att vi får inte flytta på gränsen för skammen och man behöver inte vara Einstein för att se att vi är där och känner på den spända gränssträngen varje dag och det skrämmer mig.

street10

Cyklon B

 

Jag tror inte på arvssynden men jag tror helhjärtat på arvsrespekten. Det är ett annat samhälle idag och jag vill ha svårt att tro att förintelsen skulle hända igen på samma metodiska och grymma sätt. Men intoleransen och självgodheten är i allra högsta grad närvarande i dagens Europa och den växer – det är ingen nyhet.

Historien visar oss också gång på gång att det finns godhet och hopp, det ser vi också i dagens samhälle – tack för denna lilla ljusstrimma. Allt är inte svart långt därifrån – det är inte det jag menar utan jag tycker att man måste bekämpa egoismen och förmätenheten i sin linda och jag tror att det gör man bäst i det lilla vardagliga livet – så gott man förmår.

Jag fortsätter att skanna in bilder och har fortfarande några bilder från Polen-89 som jag vill lägga upp här. Men de är snart slut och nästa gäng bilder är på gång sen kan jag nog lämna Polen för gott och vem vet kanske reser jag rent av dig igen och kollar in hur det ser ut där idag – det hade varit intressant.

 

 

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

w

Ansluter till %s