Göran Greider skrev i något poem jag läste för riktigt länge sedan ”och jag minns de dagar som jag lindade stubintråd runt en gammal cykels ekrar” eller något sådant – jag minns inte ordagrant och har inte lyckats hitta boken igen tyvärr för jag har helt glömt namnet.
Men den raden svetsade sig fast i mig för gott.
Det var liksom så det var när jag var 6-7 år, det låg stubintråd i alla hörn och det byggdes överallt.
När jag öppnade fönstret under den dagliga bäddrutinen i morse var det ett fasligt liv ute på alla gäss. Jag är osäker på om det är vanlig grågås, eller sädgås ute på fältet – min fru sa att hon sett kanadagäss också i alla fall.
Under promenaden idag protesterade ängspiplärkorna för fullt mot det omilda aprilaktiga vädret med ömsom snö ömsom bara fint och det känns som om livet återvänt på något sätt. Den lite råkalla snålblåsten gör sitt bästa för att hitta vägen in under kläderna jag har på kroppen och lärkorna och gässen liksom säger åt allt det råkalla att dra dit pepparn växer – lite ungdomligt kaxigt på något sätt. Jag gillar verkligen energierna denna dag.
Kanske beror det på någonting riktigt märkligt som hände i morse.
Jag vaknade 04:30 och var fylld med känslan av att nu har jag minsann jobbat färdigt med en långvarig och besvärlig process.
Det var alltså min hjärna som berättade denna goda nyhet. Den fortsatte berätta under tiden jag drog igång kaffebryggaren och gav katterna mat hur alla dessa händelser vilka besvärat mig under 15-20 år och varit upphov till en del terapeutbesök – alla var insorterade, rensade, paketerade och placerade i lämpliga fack för att helt kunna glömmas bort. Jag vaknade alltså med en otrolig känsla av total frihet som jag inte har upplevt sedan Hedenhös.
Kanske var det allt detta sammanlagt som fick mig att minnas den ordvits som Helmer Bryd en gång hittade på och som jag råkade höra på vad jag tror var Sveriges Magasin.
Han hade översatt Beatles berömda Yesterday till Gäss te dig.
Fotograf Dan Crona 