Jag har passerat stridsvagnsmuseumet ”Arsenalen” utanför Strängnäs flera gånger och sagt till mig själv att hit ska jag åka vid tillfälle. Jag kan inte låta bli förstummas över vår uppfinningsrikedom när det gäller att ta livet av varandra – tänker att om man lade hälften så mycket energi på att lösa andra problem vi dras med vore det kanske bättre? Hur som helst, nu var jag där och självklart blir man imponerad över ingenjörskonsten men utställningen om Sörmlands regemente i Strängnäs lockade mig mera. De har slagits i alla våra storkrig från 1500 talet fram till sent 1700 tal bara för att nämna något. Och med tanke på att min första bostad här uppe i Sörmland var en gammal kaptensbostad byggd 1595 och denne kaptens arbetsplats var på Gripsholms slott kan jag inte låta bli att känna någon slags koppling till historiernas gilla gång så att säga.
Jag passade på att få i mig lite av varje i alla fall och testade miniatyreffekten på min X-30 och tycker faktiskt att det funkar helt okay om man kommer upp lite.
Vi tog oss en välförtjänt cykeltur och långpromenad i den sprattliga vårvärmen vilket inte var helt fel sen är jag så klart glad över att rätt låt vann Eurovison det här året. Sången fungerar lite som en motvikt till all den ilska som florerar här och lite överallt. En ung man med hjärtproblem – drabbad av sjukdom sjunger öppet och ärligt och det når igenom allt brus, slår undan benen på allt pretentiöst tjafs vilket ger i alla fall mig lite välbehövt hopp. Ja, lite som allt det växande livets återkomst år efter år som besegrar en torr gammal stubbe om ni fattar vad jag menar.
Fotograf Dan Crona 