Hoppa till innehåll

Jag kan bara vara mig själv…

Alla andra är upptagna. Jag har hört den sanningen förut men det var Regina Lund som påminde mig.

Jag återkommer ofta till min ”säsong” och vad den gör med mig här på min blogg. Efter att ha skrollat igenom mina inlägg lite kvickt så ser jag att jag egentligen inte har förklarat vad den egentligen innebär.

För det första är min säsong livsviktig för att jag ska kunna hålla på med det jag gör sedan en väldans massa år nu, sen fungerar min säsong som terapi och hjälper mig att hålla mina personliga demoner på plats.

Min säsong ger mig också möjligheterna att träffa människor hela dagarna vilket är otroligt viktigt för mig  jag är en social människa som ständigt söker nya intellektuella utmaningar.

Men tillbaka till tanken kring att bara vara sig själv. Förr i världen när man fick alla sina sina intryck från omvärlden under ett besök på posten eller bakom kiosken var informationen med all säkerhet redan filtrerad som det heter idag och man fick själv chansen att filtrera lite till för att säkerställa ett acceptabelt intag av den dagliga dosen information som man kunde leva med i den mentala fas man för tillfället befann sig i. Således fanns det en ärlig chans att utveckla den egna personligheten i symbios med sin omvärld.

För min egen del var denna möjlighet väldigt viktig.

Det räcker med att ta pendeltåget in till stan för att förstå hur dåligt många egentligen mår. Narcissismen riktigt flödar via högljudda telefonsamtal där det avhandlas känslig information och jag skiter väl i vem som lyssnar mentalitet eller så har man tagit på sig ett par riktigt stora hörlurar av ”varaifred” karaktär. Men där finns också vänliga blickar så klart vilket känns hoppfullt på sitt sätt.

De berättar på radion att över två miljoner svenskar äter ångestdämpande och sömnpiller. Är inte det ganska mycket med tanke på hur många som bor här?

Under min ungdom berättade någon jag såg upp till att man visst det kan vara sig själv men inte på bekostnad av andra. Hitta dig själv först och främst, det är ditt liv som du lever en enda gång. Det var bra sagt och jag försöker hålla mig till den sanningen.

Att vara sig själv idag är svårt. Intrycken och kraven är gigantiska jämfört med förr, det är ”likes” hit och dit. Du ska synas och det gäller att hålla alla kanaler öppna, men frågan är, är det verkligen så viktigt och är det värt priset?

Arkiv

Fragile…

%d bloggare gillar detta: