För ett tag sedan pratade jag med en kompis om ”demonfotografi” – alltså att jaga ”jaget” i sitt fotograferande, som om det inte räckte med allt annat.
Det kan vara jäkligt jobbigt men belöningen i form av en slags ”jag fattar varför jag gör det här och det är nyttigt för mig att känna till min egen klangbotten” gör att det är värt mödan. Terapi grand de luxe liksom.
Fotograf Dan Crona 