Det är märkligt egentligen – man bor helt nära – i alla fall jämfört med förr men det har liksom aldrig riktigt blivit av förrän nu.
Vädret var perfekt för evenemang av den här typen och det var lagom mycket godisboostade barn vilka duracellade runt en hel del – men på perfekt avstånd från mig så att jag fick vara ifred i min upplevelse. Visserligen fanns här en del ”jag ska fram oavsett hur nära jag kommer dig, och flytta på dig jag är bäst människor på plats” men vad gör väl det en sådan här dag – man får väl bjuda till lite.
När jag väl lärt mig att känna igen alla irritationsfällorna så höll jag mig långt borta och söp in tidvattenvågen som drog med mig tillbaka till mitten av 700-talet.
En ung man går förbi mig och pratar med någon i sin mobiltelefon och utbrister – jag är på det här jävla Birka. Kommer att tänka på en scen i Sagan om Ringen när Pippin och Merry sitter i Lavskägges hand och frågar honom hur länge berget de passerar legat där?
– Berg! svarar Lavskägge, det var ett kort namn på någonting som funnits där sedan världen skapades.
Nåväl, Birka Vikingastaden är en mycket intressant upplevelse ifall man kan se förbi turistfällegrejen – och bara en sådan sak som att Magnus Ladulås byggde sin sommarstuga på ön räcker för mig.
Vi tog båten från Mariefred klockan 10 och resan tog en styv timma – en duktig guide tog besökarna runt på ön, vi hann kolla museet och äta god mat på krogen som också finns på ön. Båten tog oss hem igen 14:30 och vi kunde avsluta med en god glass och kaffe i Mariefred.
Fotograf Dan Crona 